Reformationsjubiléum återigen! – Leif Svensson

itunes.apple.com/se/podcast/37-leif-svensson/id931297427

Lyssnar på ett eko av den dag i Lycksele vi hade med Stiftshistoriska sällskapet, med lyckselesonen Leif Svensson!

Tvåregementsläran är i fokus, ett ämne jag är lite tudelad till (lätt hänt att se som en ordvits, men inte bara därför jag säger det, Luther är lite dubbel för mig)!

Allt gott till er!

Annonser

Att grilla en präst – Vad svarar du när Janne Josefsson ringer?

I dagarna har ett avsnitt av Uppdrag granskning sänts, ett avsnitt där Svenska kyrkan och hennes präster och teologi hamnat i blåsväder, därav dessa tankar.

Vad svarar du när Janne Josefsson ringer? är namnet på en bok jag funnit i mina svärföräldrars hylla, en viktigt fråga i de politiska sammanhang de kan förknippas med, en fråga som nu kommit in i Svenska kyrkans och kristenhetens hägn (det var inte första och inte sista gången, men den för tillfället aktuellaste gången som kristenheten hamnat i blåsväder).

Jag vet inte om det finns ett givet svar på frågan med Janne Josefsson, eller om en blir lyssnad på när en försöker prata med en reporter ifrån Uppdrag granskning, men det jag förstått av tv-programmet är att några präster i en själavårdssituation har lyssnat på sin konfidents  tankar, känslor och brottning och, precis som tanken är med ett själavårdssamtal, hjälpt till att lägga brottningen i Guds goda händer.

20140531-150749.jpg

Svenska kyrkan, en kyrka där alla får rum, där Jesus är i centrum och du och jag blir höra i brottnignen med våra liv!?

Någon form av ramaskri har utbrutit där människor från skilda håll (bland annat Svenska kyrkan och Uppdrag granskning) glider på sanningar, angriper och/eller undviker att stötta. Ganska många övertramp har skett tycks det mig och det gör ont i mig när människor behandlas illa, oavsett sexuell läggning, etnicitet, tro eller av vilket annat skäl som helst.

En annan tanke om storheten i det enskilda själavårdssamtalet kommer till mig när jag försöker formulera varför Uppdrag gransknings metod känns så fel; tänk att det finns ett sammanhang där någon lyssnar på dig och mig, någon som inte är FRA, inte Google ingen som vill ha ut något av dig och mig utan som vill vara Guds, den allsmäktiges, nåderikes, barmhärtiges öra och som är helt på din och min sida i vår brottning med våra liv!

Gud välsigne din kyrka över hela världen, full av fallna, syndiga människor som jag, ändå använder du oss för att sprida det goda budskapet om din kärlek och din räddning till och av oss människor!

 

Att ta emot ett församlingsråd – att inte gå på krogen och ta ett järn

Idag har vi i Lycksele församling välkomnat vårt församlingsråd, givetvis började de inte sitt arbete idag, utan från årsskiftet. Vid vårt kyrkfikabord gladdes vi åt att vi kände igen de flesta i församlingsrådet och vi gladde oss storligen åt talet ifrån en av Örträsks storheter; församlingsrådets ordförandet Kristina Holmgren. En betoning på de olika uppdrag vi har i kyrkan, hur vi ändå hänger samman och har i uppgift att be för varandra och att allt ytterst hänger på Gud och att Gud är i centrum, tack för de orden!

Inte det nyvalda församlingsrådet, men väl några delar av Lycksele församling, en församling på språng!

Inte det nyvalda församlingsrådet, men väl några delar av Lycksele församling, en församling på språng!

Om vi lyfter blicken och svävar ut på ett generellt plan och tänker kring en församling*, kring hennes anställda, hennes förtroendevalda och andra så är det en oerhört stor skillnad på en församling* där anställda och förtroendevalda är en del av församlingen, där gudstjänsten är allas självklara möte med varandra och Gud, att man där (och annorstädes) söker Guds vilja och ledning och tar emot honom i gemenskapen, bibelordet, bönen och nattvarden.

Min stilla tanke är att det vore otänkbart att ha en ordförande (eller styrelsemedlem i en idrottsförening (ex. fotboll eller hockey) som aldrig närvarar på matcher utan endast är på möten och tycker och bestämmer, förvisso påverkar inte denna person direkt laget som en tränare, men med prioriteringar och med sitt föredöme påverkar man i en sådan position.

Alltså, i kyrkfallet, att inte vara en del av församlingen* när man sitter i ett kyrkoråd, ett fullmäktige, ett församlingsråd eller arbetar i församlingen så är det oerhört anmärkningsvärt att inte vara där själva församlingen är, det som kyrkoordningen också pekar på som en församlings centrum, om detta är det viktigaste som sker i kyrkan, men denna del av ledningen inte närvarar då blir det snett och lustigt. Som att aldrig gå på hemmamatch.

Dessutom vill jag egentligen vara ännu mer drastisk och jämföra att jobba i församling, att vara en del av fullmäktige, kyrkoråd eller församlingsråd, men underlåta att tillsammans med övriga möta Gud och söka vilja och ledningen och byggas upp i församlingens centrum, det vill jag jämföra med att vara anställd av IOGT-NTO, eller arbeta för nykterhetsorganisationen, och ändå på lördag kväll gå på hotellet och ta sig ett järn.

Det handlar inte bara om solidaritet utan om vilken sida man står, om man samlar med Jesus eller skingrar, om man är med Kristus eller mot, när man är en del av en kyrka (vilket betyder ”den som tillhör Kristus”).

Med detta sagt vill jag göra som Kristina uppmanade, be för församlingsråd och allt övrigt gällande församlingen:

Käre Far, vi ber för kyrkan i hela världen och i vårt land, för alla som i vår församling har ett hem för sin tro och sitt hopp, för alla som i mötet med kyrkan blivit besvikna och sårade, för alla som längtar och söker.

Vi ber för alla kyrkans medlemmar, för anställda och frivilliga medarbetare, att de skall få kraft att vara dina sanna vittnen i ord och handling.

Vi ber för levande gudstjänster och livsvidgande samtal, för arbete och visioner, för eftertanke och uthållighet i tron.

Hjälp oss att leva trovärdigt, trygga i tilliten, lyhörda för din vilja och öppna för varandra.

Detta ber vi dig genom Kristus, vår Herre.

Från Bönboken i Svenska psalmboken, bön nr. 68 (ur Gudstjänster under kyrkoåret 1998, bearb.)

 

 

* församling är här att förstå på det sätt jag menar att man bör använda det; ”de som firar gudstjänst tillsammans i söndagens (huvud)gudstjänst”

Efter ett stormigt kyrkoval, predikan om enheten i Kristus

Det har blivit dags att uppdatera omvärlden utanför Örträsk vad som timade i kyrkan den första september när firningsämnet var ”Enheten i Kristus”. Jesaja leder oss uppför Sions berg i denna predikan för fjortonde söndagen efter trefaldighet.

Väl bekomme!

Solen går upp, ett fälttecken ska resas, för Lycksele och för Sverige och för världen

Solen går upp, ett fälttecken ska resas, för Lycksele och för Sverige och för världen

Konfirmation

20130505-142504.jpg

Ganska tidigt har vi detta år konfirmation i Lycksele församling.

En period att få utforska den viktigaste frågan av alla: Finns Gud? Eller: Vad vill Gud med mitt liv? Vad betyder det för varje människa att Jesus dött och uppstått?

Sedan behandlas mycket annat förstås, god gemenskap uppnås ofta, något inte helt självklart i vårt ensamma samhälle idag, så det är stort i sig!

Vi som redan konfirmerat oss, eller blivit döpta, eller på andra grunder är en del av kyrkan, Jesu kropp på jorden, vi kan få påminna oss en sådan här dag o bli inspirerade att leva i och av vårt dop; där vi får orden till oss ifrån Jesus, skapelsens Herre och Kärleken själv:

Jesus [gick] fram till dem och talade till dem: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.

Matteusevangeliet kapitel 28:18-20

Vi får med denna trygghet som grund vila hos Gud och på hans sändning och kallelse gå ut till hela världen,våra grannar, vänner och släktingar och berätta det glada budskapet om att alla människor har räddning, förlåtelse för alla synder och evigt liv att få hos Gud, genom relationen, tron på Jesus, vår och hela världens räddare!

Israel enligt andra: Ta ansvar för Israel-bilden

Det kan lätt bli mycket nyheter och mycket skrivande om Israel, ett land som till ytan och till folkmängden inte är så mycket att skriva om. Ett land som väl egentligen inte har en chans att finnas, med tanke på all fientlighet i omgivningen, men som inte bara finns utan också är en civiliserad, modern, demokrati! Som sådan inte perfekt, men med utrymme att föra just samtalet om hur man som land fungerar och agerar och hur man bör fungera och agera.

Jag delade häromdagen med mig om min hittills sämsta upplevelse av medierapportering från den pågående konflikten, men noterar att Annika Borg nog haft en ännu sämre, med bilder och med en rätt så fascinerande snedvridning i rapporteringen och med en hisnande brist på förståelse och insikt från ansvarig för bevakningen på SVT.

Från Dagen den 23 november: Ta ansvar för Israel-bilden – Dagen.

Nyhetsinslaget började med en rapport från Israel med bilder av välmående människor som umgås i solen och kisar upp mot himlen.

Dessa bilder kontrasteras ­sedan mot bilder från Gaza. ­Fasansfulla bilder av döda barn mötte tittaren. Man såg också en skadad journalist och fick ta del av en berättelse av en upp­given läkare.

Det råder inga tvivel om att man ville förmedla en uppfattning om vem som är ond och i trygghet och vem som är god och utsatt. Budskapet når fram till tittaren och går inte att värja sig emot.

Dessutom betonar Annika Borg det riktigt lustiga som vårt kära kyrkomöte beslutat att Svenska kyrkan ska tycka i denna fråga.

Häromdagen valde Svenska kyrkans kyrkomöte att till alla sina ledamöter sända ut ett dokument som inte kan beskrivas som något annat än hatpropaganda. I Kairos-dokumentet beskrivs Israel som rasistiskt, barbariskt och att man utövar apartheid.

Tongångarna känns igen från den hårdföra och havererade retorik mot Israel och judar som återfinns i just hattexter.

Annika Borg betonar hur politik och religion inte bör höra ihop och hur svårt det kan vara att bli förknippad med en åsikt som inte är rimlig för en själv:

Jag menar att genom detta politiska utspel har Svenska kyrkan visat orimligheten med att göra sin fusion mellan politik och religion.

Som präst och medlem i Svenska kyrkan motsätter jag mig å det skarpaste att bli associerad med denna hatpropaganda mot Israel.

Hon har så en tanke om en kyrkas göranden i denna fråga:

Svenska kyrkan ska inte vara en åsiktsgemenskap utan en kyrka där evangeliet förkunnas. Sådana här utspel skymmer evangeliet, då det just är evangeliet – och inte politiska uppfattningar – som förenar oss kristna.

Från raggare till evangelist

Ekumenisk gudstjänst idag i Björksele kyrka. God gemenskap, Jesusnärvaro i denna och mässan och Ordet, som utlades och evangelium som förkunnades av (Lill)Mats Holmberg. Om Mats livsväg från raggare; med alkoholen, snarare än Jesus, som fokus till evangelist och därmed glädjebudbärare kan man läsa i Motorbibeln. Och förstås höra honom berätta om vid tillfälle.

För att få veta mer om denna Bibel klicka på bilden. För att köpa den klicka på länken/ordet i texten.

Mats pratade om flera saker utifrån dagens tema ”samhällsansvar” och texterna, bland annat från Jesaja 29. Det jag framförallt minns är hans fråga:

Om vi idag i kyrkan hade delat ut resor till Hawaii, hade du inte talat om det för din granne då?

Självklart hade vi gjort det, men nu fortsatte Mats, så har vi ju något ännu bättre i kyrkan, evigt liv, helpension, ett spa som ger läkedom från alla sjukdomar med mera, allt är gratis. Det satte sig i mig, så är det ju. Varför vill jag undanhålla mina medmänniskor detta?

Mats tre aspekter av samhällsansvar var, om jag minns rätt:

  1. Be för dina grannar, din omgivning, din stad.
  2. Prata mer med dina grannar,  inte mer om dem
  3. Berätta om Jesus för dina grannar

Tack Mats och alla andra för denna dag! Gud välsigne Lyckelse och allt annat land och alla folk och människor!

%d bloggare gillar detta: