Jungfru Marie bebådelsedag 2014

Predikan skotergudstjänst i Björksele Jungfru Marie Bebådelsedag 23/3 2014
Luk.1:26-38 Guds mäktiga verk

Jag är nog inte den enda som njuter av det ljus som kommer till oss mer och mer. För någon vecka sedan insåg jag plötsligt att det var ljust när jag åkte hemifrån – det var en så befriande känsla! Nu är ljuset här!
Ändå var det länge sedan ljuset började komma. Egentligen är det är det ju tre månader sedan som ljuset började komma tillbaka. Lite lite lite. Så lite att det knappt märktes började det bli ljusare och ljusare och ljusare. Och bara tanken på att det var så gjorde livet lite lättare.

Så är det också med Guds rike. Det börjar i det lilla, lilla…


I det som inte syns, inte känns, inte märks. I det lilla lilla lilla – där börjar Gud.
Där började Gud när han skapade var och en av oss. Alla människor har vi det gemensamt att vi från början var nästan ingenting. En cell skapad av gener från en kvinna och en man. Ingen visste att vi fanns, och ändå fanns vi. I Guds blick fanns vi också då vi bara var ”ingenting”. (Läs Ps.139 och se)

Det är ett under varje gång en människa blir till. Ett Guds skaparunder och samtidigt alldeles vanligt. (Varje dag föds 432 000 barn!)

I dag är det jungfru Marie bebådelsedag. Den dag då Maria får veta att hon ska föda Guds son.
Det är det där lilla lilla lilla och stora stora som vi firar idag. Guds skaparunder. En ny människa blir till. Alldeles vanligt men på samma gång alldeles alldeles ovanligt.
För när Gud blir människa, blir han det precis som vi blev människor, och samtidigt inte alls. När ängeln kommer till Maria och berättar att hon ska föda en son är det en son med hennes DNA och med Guds DNA!
En son som ska vara både människa och Gud på samma gång.

Jag vet inte vad som är mest hisnande. Att Jesus, som vi oftast tänker oss honom, en man i 30-årsåldern var både Gud och människa. Att han dog och uppstod för oss.
Eller detta som händer nu – att Gud tar plats i Marias livmoder. Att Gud väljer det alldeles vanliga och enkla för sina planer. Att Det gömda och nästan osynliga blir Guds plats. En cell skapad av gener från en kvinna och från Gud!

Här har vi brännpunkten i historien. Gud blir människa

Det är en hisnande tanke. Han, som genom vilken allting är skapat, blir ett litet foster.
Det är fascinerande och märkligt.

Men jag skulle nu vilja att vi riktar blickarna mot Maria.
Det är spännande att tänka sig att Maria faktiskt var en verklig människa, precis som du och jag. Och när vi läser berättelsen märker vi att hon blir både förskräckt och undrande. ”Hur ska det ske?”
Kanske tänkte Maria som många av oss andra:

Inte kan väl Gud använda mig!?


Maria var ung, fattig och kvinna. I den tid hon levde kunde knappast någon tänka sig att hon skulle vara ett redskap för Gud. I den tid Maria levde uppfattades det som ett hinder för en människa att vara just ung eller fattig eller kvinna. Maria var alltihop!
Man tänkte sig att en gudsman måste vara åtminstone medelålders, gärna ha det gott ställt och framförallt vara en man.
Oddsen är mot Maria. Men ändå använder Gud Maria på ett fantastiskt sätt!
Gud bryr sig inte om de begränsningar vi har satt upp!
Gud bryr sig inte om de kvalifikationer vi har eller inte har.
Det han bryr sig om är det som Maria hade – hennes kvalifikation – att hon sade ”ja” till Gud.

Kanske kan du också känna igen dig i de här funderingarna. Kanske ser du en hel massa hinder för varför Gud skulle kunna använda dig?
I vår tid finns det också hinder som gör att vi tror oss inte kvala in.
Många tror att man måste vara ”väldigt religiös” för att kunna säga att man är Guds medarbetare.
En del tror att man måste vara anställd eller fortroendevald i kyrkan för att vara använd av Gud.
Andra tror att man måste driva något storslaget projekt för att få räknas. Ytterligare andra tänker att man bara är Guds medarbetare om man tar på sig uppdrag i någon kyrklig verksamhet.

Men allt detta är fel. Det är hinder som vi sätter upp och som gör att vi inte kommer till vår rätt!
Gud är med oss i våra alldeles vanliga uppgifter – och Där kan vi vara Guds medarbetare.

Där får Maria vara vår förebild i sitt helhjärtade ”ja” till Gud.
I sin tro på att Gud ville använda henne får hon inspirera oss att tro samma sak om oss själva!

Maria står som förebild för alla som efter henne säger sitt ”ja” till Guds kallelse – att bära Jesus till världen.
För den kallelsen delar vi alla med Maria.
I dopet översköljdes vi av Guds nåd och kärlek. Vi blev Guds barn och fick del av Guds rikes alla gåvor.
Men vi fick också en kallelse, en kallelse att bära Jesus till andra. En kallelse att leva så att Jesus blir allt mer levande för oss, och därmed också för andra.
Så får det som är litet litet litet, växa och bli någonting stort!

Tänk att allt det började med en ensam ung kvinnas ”ja”.

 

Ett svar

  1. […] Predikan Jungfru Marie bebådelsedag 2014 […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: